oh, kill me softly

Fan alltså. Är typ sjuk :( Imorse när jag vaknade hade jag fet ont i halsen men hoppades på att det skulle gå över, men det gjorde det icke. Tappade typ rösten flera gånger på jobbet och sarah sa "prata inte fanny, inte när du inte ska säga något viktigt" haha. Rösten är ju typ det viktigaste på jobbet lixom. Fan fan fan, känner mig as dålig. Har inte tid att vara sjuk, inte råd heller för den delen. Blä! Jobbet idag var kiii-aos. Drygt 500 lunchgäster, förstår ni hur mycke det är? Endast lunchgäster? My god. Sprang arslet av mig och mådde skit samtidigt så det gick upp och ner på jobbet idag om jag ska vara ärlig. Men kvällen gick lysande. Hade jätte roligt med mina drygisar. Och måste bara säga, Sofie är så jävla rolig, jag dör så fort hon öppnar munnen typ. Och våra internskämt är också så jäkla roliga haha. Vi har vår egen dans, den skulle ni se. Det är bara ett enda dansmove, men det är to die for ;) Kolla lite snett, se ut som ett sär och samtidigt dra ut benet och sträcka på foten. HAHA, jag dör. Och idag har vi haft så skumma barn på restaurangen också haha, en sprang fram till alla servetriser och höll fast dom runt benen när dom kom med stora brickor med dryck på, livsfarligt? Minst sagt för han själv lixom. Och ett barn ställde sig mitt i gången och  höll upp handen och räknade nogrant på fingarna hur lång tid det tog för oss att ge honom sin dessert. Man ba, eh okej? Sen när jag gick förbi slog han näven i handflatan flera gången så det såg ut som han skulle puckla på mig, hahaha fan vad vi garva. Så ja, trots sjukdom har dagen vart bra :) Imorgon är det jobb igen, bara lunch, det ska bli skönt :)

Åh justja, minns ni när jag skrev att det är en engelsk kille som brukar käka på restaurangen med sina polare ibland som brukar göra min dag när han är där? ;) Han var där idag, han gav mig kraft, kraft att le. Eller det behövdes ingen kraft, han fick mig att göra det ändå haha. Och vet ni vad? ;) Han hade addat mig på facebook ikväll när jag kom hem, hihi :) Och en till rolig sak då haha, det satt typ 3 killar runt 18 års åldern och käka på lunchen idag sen när Frida duka av bordet sa hon "fanny, du har ett nummer här;)" haha. Jag dog. Det stod ett nummer och sen "call me;)" haha. Dog verkligen av garv :/ Alltså det är ju inte första gången men jag förstår inte hur folk vågar? Jag hade aldrig vågat göra så, cred till dom för det iallafall!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
SMILE CUZ I DESERV TO!