Ungefär den känslan, förstår ni? Girls, you know what I´m talkin about. Så här är det, jag jobbade ju på en secondhand affär när jag bodde i Oslo och var och varannan dag kom det in vintage saker man föll pladask för. Och en dag kom det in ett par alldeles för små men så otroligt snygga, old, levis jeans. Jag ryckte genast med mig dom och provade efter arbetstid. Hjärtat gick i tusen bitar (för att överdriva), jag kom inte i dom. För tjock helt enkelt haha. Men nej, jag skulle ha dom.. jag skulle i dom.. dom skulle pryda mina ben en vacker dag. Och nu när jag låg sömnlös i sängen (som vanligt) så börjar jag tänka och ser jeansen genom glasdörren till garderoben och tänkte att jag faktiskt har gått ner hejjdundrandes sen jag provade dom sist. Och taddaaa.. hallelujah moment. Dom sitter som en smäck. Ja, sånt här får mig lycklig haha! Fyfan (jag måste svära) vad glad jag blev nu alltså :) Kanske ska användas redan imorgon? Sen är frågan om jag ska sy in dom från knät och neråt så jag får riktigt slimmade stuprör eller om det är snyggare om dom sitter lite löst ner till som på bilden nedanför. Kan ni hjälpa mig, säg vad ni tycker är snyggast? Pleas. Och till sommaren, ja då kanske jag rent av klipper av dom. För vad är snyggare än ett par brunbrända ben och ett par högt skurna levis shorts? Ih, jaa.. kom inte och säg att man inte kan bli lycklig av små ting.



Såhär sitter dom typ exakt, lite pösigare nertill, men inte mycke. Typ exakt samma färg också, kan vara en gnutta mörkare i nyansen. Och så lite högre skurna, men det ser ut som hon dragit ner dom. På bilden är det Elin Kling.